Inget avvikande syntes varken i mammografi- eller ultraljudsundersökningen. Jag har inte varit det minsta nervös innan, även om jag vet att jag har en aggressiv sort som lätt återuppstår. Känner mig liksom förberedd på vilka nyheter som helst. Trodde jag. Men nu då jag låg där och väntade och tänkte att om resultet helt konkret är dåligt, att det finns nåt där. Visst vore det en liten chock iallafall. Jag försökte tolka läkarens miner men det var nog pokerfejs igenom hela undersökningen. Med samma uttryckslösa min och utan intonation: ”Det syntes inget. Ha en bra dag. Hej.” Jo tack, NU blev det en bra dag!
Det togs blodprov också, och det gick inte så smidigt. Hittills har jag inte brukat ha problem med ådrorna utan både att ta blodprov och sätta kanyl har lyckats ganska enkelt. Nu stack sköterskan mig först två gånger utan resultat och sen en tredje gång efter undersökningarna. Då lyckades det äntligen. De resultaten kan man se i e-tjänsten, antagligen i början av nästa vecka. Jag har gjort en excel-fil med datum för alla blodprov. Färgkoder; grönt för godkänt (inom referensvärdet), rött för inte godkänt. Sen har jag lagt till en kolumn med ”tilläggsinformation” och där står vad respektive blodvärde representerar och vilka som får vara lite för höga eller låga uta att hindra behandling med cytostatika. Riktigt spännande grejor! Extra spännande (på gott och ont) blir det om man googlar sig fram för att kolla vad vissa förhöjda eller sänkta värden kan bero på… Det fanns nåt värde som kan tyda på cancer i kroppen. Men nu minns jag inte vilket. Såklart googlar jag det när resultaten kommit!
Jag har tid hos onkologen om två veckor och då går vi väl igenom hela alltihop och vad som händer sen – egentligen.