Under veckoslutet bokade jag resa till bröllopet i grannlandet. Tog en extra natt på hotell vilket betyder sammanlagt två extra nätter, då jag åker med färja och flyger hem. Jag har inte vågat bekräfta mitt deltagande eller boka resor förrän nu, eftersom bröllopet firas den 11.8 och samma veckas måndag, 6.8, kommer jag att få min första CEX-dos (den mer kända CEF utan F). Erfarenheter visar att den oftast är lättare än docetaxeln. Jag blev snål så jag bokade biljetter utan rätt att annullera. Det kan ju hända att sjukdom ger en pengarna tillbaka iallafall. Den dagen, den sorgen. Tänk om jag hade bokat biljetter med avbokningsrätt. Betalat extra och inte behövt avboka min resa. Hur irriterande hade int det varit. Att må bra och kunna resa som planerat. Man vill ju undvika att vara sur på bröllopet. För att man mår bra… Vilken logik! Nu håller vi tummarna för att jag ska kunna åka och fira med det vackra brudparet! Glad över att ha sparat några slantar!
Biverkningarna för CEF/CE är främst illamående och trötthet, och mot det förstnämnda finns det bra mediciner. Köpte redan den första tabletten Akynzeo, som ska tas före varje iv-dos. Tre tabletter kostar 287 € men med den allmänna sjukersättningen blev min andel 4,50. Rimligt. Tack, skattebetalare! Motsvarande ersättning fås för capecitabine, som också kostar 4,50 för konsumenten. Eller patienten, vad man vill kalla sig.
Lite har jag sparat också. Jag löste aldrig ut peruken (sjukvårdsdistriktet skulle ha ersätt 132 €) och jag har varken använt psykologiska eller andra sjukvårdstjänster förutom de inbokade besöken som ingår i vårdplanen. Hoppas det inte blir behov för sådana heller. Inte åkt cancerbuss, som också ersätts av staten eller sjukvårdsdistriktet. Jag tycker jag förtjänar min bröllopsresa – klackarna i taket!
”Nånting lånat, nånting blått”: tack, vännen, för bilden! Ljusblå hortensia hade vi på vårt bröllop.
Liljekonvaljer och cancer 