Dödsångest

Har jag inte. Som jag tidigare skrivit så är jag tacksam och trivs med livet och vardagen just nu alltför mycket för att vara bitter eller deprimerad. Det finns inte på min karta helt enkelt. Känns på gränsen till konstigt, särskilt då man läser erfarenheter och tankar av andra ”medsystrar”. Inom citationstecken eftersom jag inte känner mig tillhöra den kategorin av cancersjuka kvinnor. Jag känner mig inte berättigad att klaga ens. Nu råkar jag ju inte heller lida av biverkningar eller andra symptom som kan höra sjukdomen till. Än så länge. Men det tänker jag inte ha dåligt samvete för. Den dagen, den sorgen.

Man kan inte styra sina känslor och tankar. Försöka, visst, men fullständig kontroll har man inte. Jag har turen att ha ett inre fyllt av glädje och som saknar mörka fläckar. Alltså nu menar jag inte att jag är särskilt godhjärtad. Suck, nej, om än så väl vore. Snarare att de mörka, dystra tankarna inte hittar mig. Välisolerad med andra ord. Det tackar jag min lyckliga stjärna och mina gener för. Och min omgivning. Glada tankar och negativitets-isolering är inget man bygger upp på egen hand. Känn er träffade, mitt livs lucia-ljusspridare!

Teori och verklighet är två vitt skilda saker, visst. Men även ett worst-case-scenario betyder i mitt fall några somrar till iallafall. Vågar jag vara ganska säker på. Och ingen vet vad som händer ”om några år”, även om just morgondagen eller nästa vecka känns ganska så förutsägbara. Min vardag betyder för tillfället långledigt och sommar med tillhörande aktiviteter och festligheter. Och Åland!! Jaa! Packa, städa, tvätta, vattna blommor, ladda mobiler och paddar, hämta båten, lasta bilen, in med barnen (alla tre + hunden) och iväg. ”När är vi framme” innan vi kommit ut på motorvägen, kissnödig, hungrig, ”hon håller armen på min sida” och så vidare. Samma show lär fortsätta i båten. Men såna bilder och erfarenheter offentliggörs inte. Endast glada ungar, soliga stränder och glittrande hav! #nofilter #nopromises

Svärföräldrarna får den tvivelaktiga äran att få besök av ett glatt litet gäng ikväll… Håll i hatten för här kommer vi!

9BE7AAD5-D768-41C4-BC2A-AE960215883E.jpeg

 

2 svar till “Dödsångest”

  1. Samma här! Packa för 7 personer för en stugsemester i 5 dygn…. och bilresan dit! Men visst är det värt det att sedan vara där, förhoppningsvis njuta av soliga sommardagar…. men vi är också förberedda för regn…. kommer att bli yatzy-turnering i så fall! Tärningar kan alla kasta! 🙂 Och fotboll kan man se på tv även där! 🙂

    Gilla

Lämna en kommentar