Om att svara på frågan ”Hur går det”

Inte så lätt. Om man verkligen tycker att frågan ska besvaras sanningsenligt eller åtminstone inte alltid blir ett tråkigt och intetsägande ”Jo, tack bra”.

Jag lyckades chockera en mamma-bekant här i byn på skolans avslutning. Då jag svarade att det kunde varit bättre och att jag precis börjar med cytostatika-behandling. Har inte fått frågan sedan dess (av såna som inte vetat om min situation och ställt frågan i förbifarten. Tror jag. Hoppas jag!). Förrän igår. Suck.

Jag gick runt i affärer medan jag väntade på min lunch-date. I en affär frågade den vänliga expediten först vad jag letar efter. Jag sa festklänning. Behöver en till konfirmationer och bröllop. Den ska matcha min hårscarf. Och ja, jag kör samma på alla fem tillställningar. Räknar med att få fler poäng för medlidande än för antipati över att ha samma klänning fem gånger. En del av gästerna är samma på fyra och en liten del till och med på alla fem av dessa. Ja, alltså allt det där sa jag inte. Endast att jag behöver festklänning. Man babblar väl inte i onödan heller. Nån gräns.

Jag gick runt och tittade bland klänningarna och hörde expediten fråga hur det går. Nja, sådär någorlunda, började jag och tänkte fortsätta med diagnos, behandling och prognos. Hon frågade ju! Och det är väl dumt att ljuga! Hon hann lyckligtvis avbryta mig: ”Ursäkta men jag talade med kunden i provhytten. Men visst får du också berätta hur du har det!”. Dubbelsuck. Tur att jag inte hann längre! Hade nog förstört hennes dag också… Jag slank hastigt ut från affären utan att uppdatera tjejen och övriga klientelet om läget. Och beslöt mig för att hädanefter köra amerikansk small talk med vita lögner då folk som inte vet om det här frågar ”hur är läget”. Riktigt bra (ingen lögn). Superfint (liten överdrift). Njuter av sommarledigheten (ingen lögn). Frisk och kry (nästan ingen lögn). Inga cellgifter (vit lögn). Nu måste jag rusa. Hej då! (antagligen lögn bådadera sistnämnda)

Jag hittade till slut en klänning! I en annan affär. Även den expediten frågade hur det går men då var jag i provhytten – haha! Det svaret fixade jag utan att behöva gå in på hälsotillstånd eller köra vita lögner!

Blå är färgen på min nya klänning, hårscarfen och härligt blommande, stora klockor i rabatten. Som kompletteras med en annan drottning av blommor: