Nu börjar det lossna…

…håret. Min man skrek till i duschen när dottern fick tag i en tuss: ”NEEEJ! Akta så det inte blir stopp i avloppet!”

Det var väntat, förstås, men lite förskräckt blir man ju. Sjukdomen, tillståndet, blir mer konkret. Den första biverkningen som gör att man ser sjuk ut. Även om det inte känns. Ännu. Jag har inte skaffat peruk heller. Mellersta dottern har meddelat att hon inte vill se mig utan hår. Jag har fått strikta orders om att använda duk. Hela tiden.

Vi är hemkomna efter en natt i skärgården och följer med Brasilien som sparkar boll (också med huvudet) ikväll. Gymnastiken, promenaden och saltbadet avklarat. Nagellackning och insmörjning av händer och fötter väntar ännu.

Hällde också i mig rödbets-, ingefärs- och morotsjuice idag. Mums. Tänkte köra en några dagars kur alltid efter varje förgiftningsperiod. Det blir lite nya rutiner, varav vissa kan hänga med en längre tid. Rödbetsjuicen kommer inte att göra det.

Imorgon träff med onkologen igen. Spännande att se vad fredagens blodprov visar. Hoppas inget katastrofalt läge som skulle påverka medicineringen, vårdplanen eller vardagen i övrigt.

CCEB89C9-4610-49DE-99D9-F0B83DFCCDF8

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s